Nationshistorik i Wexiö

Nationer växer fram i Växjö

 

Första gången som Växjös studentliv hörde ordet nation, var i och med bildandet av Kalmar nation. Detta skedde i samband med Studentkåren i Växjös 15-årsjubileum, i slutet av 1981. Nationen var uppdelad i tre regioner: Kalmar, Västervik och Oskarshamn; och nationens syfte skulle vara ”att verka för ökat samarbete över linjegränserna”, allt enligt decembernumret av Sista Brefvet 1981. Enligt Mats Berglund (kårordf. mm vid tiden) som var en av dem som startade nationen så blev det emellertid bara en typ av kompisklubb för ca 10-15 st aktiva där man bl a åt kroppkakor. Man ville inte ha det större, det fungerade på väldigt ”lösa boliner”, och Kalmars nation existerade bara i mellan 1 – 2 år.

 

Växjös första egentliga nation blev istället Skånes nation, som bildades den 24 oktober 1984. Redan den 13 november samma år hölls den första nationsfesten – Skånes traditionella gåsamiddag. Skånes nation firar alltså tio år i år. Som god ”Växjötvåa” kommer Västkustens nation, som bildades den 18 mars 1985.

 

Våren 1985 (senast i april) bildades GÖKens nation (=Gotland, Öland, Kalmars nation), men p g a  för lite aktivt folk och dåligt engagemang ombildades GÖKen i mars/april 86 till Smålands nation. Sedan fanns Smålands t o m våren 1988 då den lades vilande för att sedan återstartas i september 1989 till den skepnad man har än idag. Hur gammal nationen är har alltså flera tolkningar, men vanligen så hänvisar t ex nationer i Lund – vilka låg vilande under några år under krigen på 1600-talet emot danskarna – till sina första startdatum….

Verksamheten i GÖKen/Smålands verkar ha varit ganska skiftande, bl a anordnade man snöbollskastning och åren 1985 – 1987 glasbruksresor.

 

Nu dröjde det till den 18 oktober 1986 då Norrlands nation bildades. Troligen var det lite trögstartat och verksamheten kom inte igång på allvar förrän våren -87, med surströmmingsfest och annat traditionsenligt. I mitten av november -86 hölls den första gemensamma nationsmiddagen när Västkusten, som hade ätit räkor på Sivans, gästade Skånes gåsamiddag på Gyldene Freden.

 

Nu var det lugnt några år innan det i rask takt växte fram två nya nationer. Först ut var Östgöta nation som såg dagens ljus i september 1991 och som under hösten 1992 följdes av den mångkulturella Globala nationen, som tyvärr avsomnade vid nyåret 1994/95. Hösten 1995 bildades Stockholms nation. Trots en del tappra försök att starta nya nationer förr i tiden och färska rykten om både Gotlands nation och Växjö nation, så stannar antalet nationer i Växjö i dag vid fem, efter att Stockholms nation blivit vilande inför vårterminen 1998 ( 21/9 05 återstartades den). Kanske lite konstigt om man ser tillbaka på den trots allt så kontinuerliga tillväxten och det faktum att dagens Växjönationer är livfulla som aldrig förr.

 

Collegier och nationer

I slutet av 1000-talet bildade en grupp studenter i Bologna universitates och runt 1088 kan det äldsta europeiska universitetet sägas vara grundat. Det latinska ordet universitas betyder skrå, sammanslutning och studenterna slöt sig samman för att kunna avlöna kunniga lärare. Också vid det något yngre Parisuniversitet avlönades lärarna (magistrarna) till en början helt av studenterna.

 

På 1200-talet hade i Paris inrättats collegier (studenthem) där studenter fick kost och logi. Det inrättades till och med ett särskilt collegium lundense för studenter från Lund (klerker från Lunds åtta kloster). Efter Parisstudenternas ursprungsländer organiserades de i nationer, som vid denna tid var fyra till antalet.

 

 

 

Nationer blev landskapsföreningar i Sverige

Påven Sixtus IV utfärdade en instiftelsebulla för inrättande av ett universitet i Uppsala. 1477 invigdes så Uppsala universitet, Sveriges och Nordens äldsta. Den förmyndarregering, med Magnus de la Gardie i spetsen, som tillträdde efter Karl X Gustafs död utfärdade 1666 fyra urkunder för Lunds universitet. Universitetet invigdes med pompa och ståt på kungens namnsdag, Karldagen, 1668. Lund blev därmed det femte universitetet inom det dåvarande svenska riket – äldre var, förutom Uppsala universitet, också universiteten i Dorpat (nuvarande Tartu), Åbo och Greifswald.

 

Från 1640-talet bildades nationer vid universitetet i Uppsala och under slutet av 1600-talet i Lund efter förebild av de europeiska universitetens collegier eller colleges. (Lunds äldsta nation, Östgöta nation, är årsbarn med universitetet.) Studenter från samma landsända, ofta landskap, slöt sig samman i nationer med professorer som inspektorer. De svenska nationerna hade både sociala och pedagogiska uppgifter. Studenterna bodde inackorderade hos präster, rådmän, borgare eller professorer. Nationerna vid Uppsala universitet förbjöds en kort period i mitten av 1600-talet, eftersom nationssammankomster ledde till uppstudsighet och oroligheter. 1667 gjorde universitetet helt om och införde istället ett nationsobligatorium vid Uppsala universitet. Nationsobligatorium infördes också vid Lunds universitet. Uppsala- och Lundastudenter tvingades alltså, och tvingas än idag, att tillhöra en nation. 1768 fanns det högst femhundra studenter och sju nationer vid Lunds universitet. År 1900 var studenternas antal 581, störst bland landskapsföreningarna var Lunds nation med 115 medlemmar och minst var Värmlands nation med endast fem medlemmar.

 

Idag finns det hela 13 nationer i Uppsala och lika många i Lund. Nationerna är, efter en svacka i slutet av 1960-talet och under 1970-talet, lika livaktiga som någonsin förr. Numera prioriteras främst den sociala verksamheten, som t ex bostäder, bibliotek, fester, kulturella arrangemang samt pub- och restaurangverksamhet.

 

 

Nationerna bygger ”slott”

1810-1820 byggde nationerna i Uppsala egna hus. De gamla nationshusen är pampiga och vackra – Södermanlands-Nerikes nationshus är exempelvis inspirerat av ett slott i det franska departementet Loire.

 

Nationerna i Lund byggde egna hus 1949-1960, mer än 100 år efter sina uppsaliensiska systrar. Ett av skälen till att nationerna byggde egna hus vid denna tid var den akuta bristen på bostäder för studenter, till följd av universitetets omfattande expansion. Förmånliga statliga lån gjorde byggnationerna möjliga. Värmlands nation var först ut med ett eget hus. Nationshusen i Lund rymmer både bostäder och lokaler för gemensamma nationsaktiviteter. De är därför inte lika pampiga som nationshusen i Uppsala. I Uppsala har nationerna också egna studentbostäder, men inte i själva nationshuset.

 

 

Studentcorps

De utlösande faktorerna vid bildandet av Sveriges första studentkår (som förening betraktad) var studentskandinavismen vid Nordens universitet under 1840-talet och Februarirevolutionen i Frankrike 1848. Uppsalastudenterna behövde nämligen något organ för gemensamma politiska uttalanden. Det var nationernas relativt nybildade samarbetsorgan Kuratorskonventet (bestående av nationernas kuratorer) med Curator Curatorum Gunnar Wennerberg (Gluntarnes fader) i spetsen som bildade Uppsala studentkår. 1849 stadgades Upsala Studentcorps – ”en laglig form för de sammankomster och beslut, som ej rörde Nationerna som sådana, utan som samfälld Corps”. Lunds studentkår bildades 1867, också den på initiativ av nationerna.

 

Det gamla nationsobligatoriet utvidgades snart till att också omfatta de allt fler svenska studentkårerna. Studentkåren i Växjö bildades i mars 1966 av studenter vid extramurala kurser (utlokaliserade kurser från Lunds universitet) i Växjö. Studentkåren hade alltså redan firat ett år då U-filialen startade sin verksamhet i Växjö 1967. De yngre studentkårernas verksamhet – egentligen alla studentkårers utom Uppsala studentkår och Lunds studentkår – innefattar både de gamla nationernas sociala verksamhet och de rent politiska studentkårernas bevakning av den högre utbildningen samt studiesociala frågor.

 

——————————————————————————–

Research och Text:

Fredrik Nilsson (äldre historiken),

Johan Persson (Nationer i Växjö), 1995

Pål Ragnarsson (ÖstGöta Nation i Växjös historia), 1998.

Tillägg Anders Samuelsson, 2000